Ekobygg-
Guiden
Din guide till hållbart byggande
Isoleringsmaterial
Det finns en uppsjö med isoleringsmaterial som har mer eller mindre en miljömärkning. Vi väljer att lista dem som till övervägande del kan kallas för ekologiska eller miljövänliga. Vi väljer också dem som är relativt enkla att köpa in samt hyfsat prisvärda (ekonomisk hållbarhet). Det finns såklart andra alternativ och just isoleringsbranschen verkar vara en starkt expanderande industri. Vissa material som var väldigt dyra och svåra att få tag i bara för ett tiotal år sedan är fullt överkomliga idag.
Vill du veta lite mer fakta, resonemang och miljöaspekter kring olika byggmaterial gå in på vår sida om Materialkunskap.
Låg miljöpåverkan
Medelhög miljöpåverkan
Isoleringsmaterial med låg miljöpåverkan
Cellulosafibrer
Cellulosa är egentligen en beteckning för fiber från växtriket. I isoleringssammanhang har det dock kommit att bli handelsnamnet för isolering baserat på gamla tidningar eller ny pappersmassa. I den helt torra processen rivs tidningar, brandhämmande medel tillsätts.
Cellulosafibrer finns att få som lösull, skivor eller drevremsor. I det rivna papperet kan tillsättas borsyra, borax, vattenglas (silikat) eller ammoniumpolyfosfat för att det ska bli mer motståndskraftigt mot brand, svamp och insekter.
Borsyra och borax klassas bland annat som hormonstörande. De flesta tillverkare har numera valt att utesluta dessa kemikalier. Var dock uppmärksam på dessa tillsatser om du får tag i äldre isolering eller återbrukad cellulosaisolering. Materialet har bra isoleringsvärde, buffrar fukt och har bra ljudisolerande värde.
Halm
Att bygga hus av halmbalar har en lång tradition i t.ex. USA men tekniken har märkligt nog inte fått fäste i Sverige. Halm kan användas till självbärande väggar eller som isolering i ett ramverk av trä. Hur bra halm isolerar beror på hur väl hoppressad den är och hur halmstråna ligger. Isoleringsförmågan i halmbalar är generellt inte så bra varför väggarna blir väldigt tjocka. Svenska halmbalar är dessutom ofta lite för små för att användas till isolering.
Om man vill ge sig i kast med att bygga ett hus av lokal halm är av största vikt att halmen är ordentligt hoppressad, torr och mögelfri innan den används. Halmen måste också skyddas mot brand med t.ex. lerputs. Halm är ett material med god fuktbuffringsförmåga men inte optimal, varför kondensering av fukt i materialet måste undvikas genom att göra husen vindtäta men diffusionsöppna. Halmbalar är billigt men det är tidskrävande att bygga med dem och vissa sättningar kan förekomma om man bygger med självbärande väggar. Metoden passar ivriga självhusbyggare som har gott om tid men vill spara in på kapitalet. Miljömässigt är ett hus byggt av lokal halm och lera en riktig vinst.
För den som letar efter alternativ till tidskrävande halmbalar förekommer det även välpressad halm i prefabricerade träelement med bättre isoleringsvärde. Halmskivor är ett annat byggmaterial som består av riven hoppressad halm med papper på utsidan. De är ofta rötskyddsbehandlade. Man kan även blanda halm med lera till ett material som kallas lättlera (se längre ner).
Det viktiga med halmkonstruktioner är att de hålls så torra som möjligt genom stora takutsprång och bra grunder. Lerbyggeföreningen i Sverige kan mycket om halmbalshus.
Hampafibrer
Från hampaväxtens stjälk gör man bland annat hoppressade hampamattor. Hampa är naturligt svamp- och bakteriehämmande varför man ej behöver impregnera materialet. Hampa är fuktbuffrande och har bra ljudisolerande egenskaper. Hampa är en tålig växt som rätt odlad varken behöver gödning eller besprutning. Industrihampan innehåller i princip inga narkotiska substanser.
Hampaisolering kan blandas med både polyester och majs. Ibland tillsätts soda som brandhämmande medel. Hampafibrer har ett mycket gott miljörykte och används t.ex. en hel del i Tyskland.
Hampakalk
Hampakalk är ett relativt nytt material på marknaden som snabbt vunnit i popularitet. Materialet kan hällas ner i formar eller sprutas in mot vägg och tak. Hampakalk är självbärande, brandbeständigt och resistent mot skadedjur. Den har också en termisk effekt och bidrar till ett mer behagligt inomhusklimat.
Hampakalkens fördelar jämfört med hampa blandad med lera är främst att byggnationen med hampakalk går mycket snabbare. Men det finns byggskivor idag att köpa som är byggda av hampa och lera. Däremot kan dessa innehålla en glasfiberväv som försvårar återvinning av produkten.
Linfibrer
Från linfibrer som är för korta för textiltillverkning görs linisolering. Lin är naturligt resistent mot skadedjur, röta och mögel. dessutom är det svårantändligt. Det har goda fuktbuffrande egenskaper och fungerar även bra som ljudisolering. Skivor av linisolering kan innehålla polyester för att få dem styvare.
Linisolering är förhållandevis fortfarande dyrt jämfört med t.ex. cellulosa eller träfiber. Linisolering kan därför kanske främst användas till mindre projekt eller som drevning kring fönster och dörrar.
För att få bättre bandskyddande egenskaper kan lin innehålla borsalter, eller andra brandhämmande medel, även om borsalter numera ofta undviks. Var dock uppmärksam på detta om du t.ex. vill återbruka äldre linisolering. När man odlar lin behöver man varken använda konstgödsel eller växtgifter.
Lättlera (Lera + växtfibrer)
När man blandar lera och halm får man en blandning som kallas för lättlera. Denna blandning har använts i århundraden i husbyggnationer. Lera konserverar halmen, medan halmen isolerar. Väggar av lättlera stampas upp i glidform eller muras upp av prefabriserade block. Det tar tid för väggarna att torka. Istället för halm kan andra material användas t.ex. träflis och hampa. För att få en bra isolerande förmåga måste mycket tjocka väggar byggas men samtidigt är väggar tjockare än 30 cm svåra att torka ut. Lättlera är billigt men arbetskrävande.
Multipor
Multipor tillverkas av kalk, sand och vatten. I tillverkningsprocessen bildas luftfyllda porer som ger värmeisolerande egenskaper. Plattorna är lätta att anpassa och bearbeta, och de monteras utan fuktspärr direkt på frilagd mur med lättbruk. Resultatet är säkert och hållbart, inte minst för att materialets diffusionsöppna struktur ger ett bra inomhusklimat och god fuktbalans i murverket.
Multipor används till invändig isolering av källarytterväggar, ytterväggar och bjälklag. Det är också lämpligt i skyddsvärda och kulturmärkta byggnader. Multipor kan monteras upp till två våningar utan kompletterande fästelement. Materialets diffusionsöppna och kapillära struktur förhindrar att vatten tas upp i murverket.
Trä
I timrade hus och i massivträhus används trä som isolering. Dock har det inte så bra isolervärde. Däremot isolerar massivt trä bättre än vad siffrorna säger då tjocka timmerväggar kan lagra både fukt och värme. Det finns företag som bygger hus av prefabricerade massiva trästommar.
Det finns också tillverkare som gör en massa hål i trästockarna för att förbättra isolervärdet eller massivträkonstruktioner med håligheter mellan brädorna.
Träfiberisolering
Träfiberisolering är en byggnadsisolering som i huvudsak är baserad på träfiber tillverkad av granflis. Flis är en restprodukt från sågverk. Isoleringen är lätt att bearbeta. Den är behaglig att arbeta med och åldringsbeständig – ett byggmaterial som varar i generationer.
Träets egna ämne lignin fungerar som bindmedel i träfiberisoleringen och därför behövs inget annat ämne som håller ihop skivorna. Däremot kan viss träfiberisolering innehålla polyolefin, naturharts samt andra tillsatser. Ammoniumpolyfosfat kan användas som brandskyddsmedel. Håll utkik efter tillsatser av polyuretan, ett ämne som inte är att rekommendera.
Träfiberisolering används både som värmeisolering och som ljudabsorbent. Oljehärdade träfiberskivor är mer fukttåliga. Oljan som används är vanligtvis tallolja. Träfiberisolering med lim bör undvikas.
Skumglas "Hasopor" (cellglas)
När glas har återanvänts tillräckligt många gånger kan det inte längre bli nytt glas. Massan kan istället användas till att tillverka skumglas. I processen används lite aluminiumpulver och det bildas massor med små luftbubblor. När glasmassan svalnar spricker den sönder till bitar i grusstorlek. Ursprungligen användes den (och används fortfarande) som bärlager för vägbyggen. Skumglas produceras i Sverige.
Materialet är isolerande, lätt, kapillärbrytande, dränerande, frostskyddande och har hög bärighet. Det går åt mindre energi att tillverka än cellglasskivor och är billigare men isolerar ungefär bara hälften så bra.
Skumglas kan användas i isolering i en golvplatta istället för cellplast och betong. Största fördelen är att du inte behöver regla upp för golvet utan kan välja att gjuta ett skönt lergolv direkt ovanpå skumglaset.
När glas har återanvänts tillräckligt många gånger så kan det inte längre kan bli nytt glas kan massan istället användas till att tillverka skumglas. I processen används lite aluminiumpulver och det bildas massor med små luftbubblor. När glasmassan svalnar spricker den sönder till bitar i grusstorlek. Ursprungligen användes den (och ändvänds fortfarande) som bärlager för vägbyggen. Cellglas produceras i Sverige.
Materialet är isolerande, lätt, kapilärbrytande, dränerande, frostskyddande och har hög bärighet. Det går åt mindre energi att tillverka än cellglasskivor och är billigare men isolerar ungefär bara hälften så bra.
Skumglas kan användas i isolering i en golvplatta istället för cellplast och betong. Största fördelen är att du inte behöver regla upp för golvet utan kan välja att gjuta ett skönt lergolv direkt ovanpå skumglaset.
Vaxkaketegel
Tegel tillverkas av lera och man bör välja ett tegel som bränts vid så låg temperatur som möjligt för ändamålet. Det finns både massivt tegel och tegel med hålrum med eller utan fyllning vilket ökar isolervärdet.
Vaxkakeltegel är tillverkat av finporig lera och cellulosafibrer. Det ger teglet en värmeisolering som är nästan lika god som lättbetong. Tegel är i princip underhållsfritt och går att återanvända om det murats med svagt bruk.
Återbrukat tegel är en utmärkt produkt att bygga hållbara hus med. Var bara uppmärksam på kvalitén på teglet och vad du ska använda det till. Låt gärna en expert bedöma kvalitén.
Vermikulit
Vermikulit är ett mineral som expanderar när det hettas upp. Värmebehandlad vermikulit är poröst och fuktighetsbevarande. Det väger i princip ingenting. Färgen är guldaktig och materialet är sönderdelat i mycket små bitar. Odlare använder materialet som jordförbättringsmedel.
I byggbranschen används vermikulit främst som stödjande isoleringsmaterial kring insatsrör i befintliga skorstenar. Vermikulit fixerar röret och minskar temperaturförlusterna på rökgaserna. Vermikulit produceras också som skivmaterial. Eftersom den är lätt och isolerande kan denna produkt användas till isolering av tak och golv.
Fler miljövänliga isoleringsmaterial
Det finns som sagt fler isoleringsmaterial än de vi har listat ovan. Oftast är produkterna svåra att få tag i eller är väldigt dyra. Ibland kan det ändå vara intressant att fördjupa sig i de lite mer ovanliga isoleringsmaterialen som t.ex. bomull, fårull, kokosfiber, kork, musselskal, råggranulat, textilfibermattor tång, gräs och ålgräs.
Ekologiska isoleringsmaterial som använts tidigare och kan påträffas i äldre hus som t.ex. torv och kutterspån har för få fördelar för att användas i modern tid.
Däremot kan det så klart när som helst dyka upp nya spännande innovativa isoleringsmaterial. Ålgräs är ett sådant som just nu är under luppen. Samt att man ibland ändrar produktionstekniker på material som tidigare varit tveksamma ur miljösynpunkt till det bättre. Väljer man ett sådant material måste man dock vara medveten om att det oftast är oprövat i längden. Tro inte på övertygande marknadsföring utan gör egen efterforskning innan du riskerar ditt husbygge.
Var speciellt uppmärksam på olika tillsatser och kräv transparens av företaget. Be dem om fullständiga innehållsförteckningar inklusive kemiska ämnen som behövs vid tillverkningen, var materialet ursprungligen kommer ifrån och hur det transporteras. Vill de inte svara, välj något annat!
Miljötänk är komplext, men ju fler vi är som ställer frågorna desto mer måste producenterna förklara hur de gör sina produkter och vilken påverkan det har på vår planet och hälsa. Tillsammans skapar vi en förändring!
Isoleringsmaterial med medelhög miljöpåverkan
Betongbaserade produkter
Det finns en uppsjö av olika produkter baserade på betong. Betongens livslängd är starkt beroende av cementens kvalitet. Betong är ett viktig material i konstruktionssammanhang men har ett högt energipris och tillverkas av ändliga resurser. Cement har dessutom en miljöstörande tillverkningsprocess.
Jämför man träets och betongens miljöbelastning är trä alltid att föredra framför armerad betong. Ibland är det svårt att hitta bra alternativ till betong, men finns det bör man försöka välja ett material med mindre miljöbelastning t.ex. lera, perlit och skumglas och hampakalk.
Undvik också betong med tillsatser av epoxiharts, vilket innehåller ett cancerframkallande ämne.
Cellglassivor
Man tillverkar cellglasskivor av returglas och kolpulver. Luft blåses in i smält glas så att det bildas små bubblor. Materialet är starkt och vattentätt och det varken möglar eller brinner. Dock är det dyrt och det kräver mycket energi för att produceras. Cellglas kan vara ett val i grundkonstruktioner och för att isolera källare utifrån.
Cellglas-/ skumglasblock
Tillverkas av cellglasgrus och cement. De fungerar väl till isolerande byggblock i bärande konstruktioner. De är formstabila och innehåller inga farliga tillsatser. I övrigt se ovan.
Perlite
Perlite är vulkansten som under uppvärmning expanderar kraftigt och skapar små luftbubblor som ger en av marknadens bästa isoleringsegenskaper, bra bärförmåga och mycket låg vikt. Det gör den perfekt för grunder, skalmurar, bjälklag, väggar, golv och tak.
Perlite är ett alternativ till skumglas när man har för litet utrymme för att få plats med skumglas. (Skumglas kräver mer plats på grund av sina sämre isolerande egenskaper.) Perlite har mycket låg vikt, ser ut ungefär som söndersmulad frigolit och är också mycket mer lättarbetad än skumglas.
Råvaran kommer från Island, Grekland, Ungern och Turkiet. Perlite brinner inte och reagerar inte kemiskt med andra ämnen. Perlite kan användas som underlag för flytande golv. Materialet varken påverkas av eller transporterar fukt. Det är kapillärbrytande och isolerar bra samtidigt som den är brandsäker.
Perlite är amorf utan kristalliska partiklar. Dammkorn som tränger ner i lungorna kommer inte att samlas där med långvarig skada som följd, utan blir upplöst och avskiljt. Perlit kan också blandas med trä/cellulosafibrer för tillverkning av isoleringsskivor. Skivorna kan innehålla tillsatser som ammoniumfosfat och borsyra.
Hyperlit är perlite med tillsatt silikat (kisel och syre) vilket gör materialet fuktavvisande (till skillnad från den perlite som används odlingssammanhang). Perlite med bitumen kan avge emissioner och bör ej användas inomhus.
Träullcementskivor (träullplattor)
Av träull/sågspån och cement eller magnesit tillverkas träullcement som kan fås som bland annat skivor. Skivorna är fukttåliga, fuktbuffrande, ljudabsorberande, trycktåliga, brandhärdiga och har ett högt PH-väde som gör att mögel inte trivs på ytan. De kan till och med tåla markkontakt.
Träullcementsskivor är populärt att bland annat sätta som innertak i ekologiska badrum då skivan kan buffra fukt och förbättra inomhusklimatet. Nackdelen är att produkten innehåller cement som är miljökrävande.
Tillsatser att undvika
Om ett material ska kunna klassas miljövänligt bör det innehålla så få tillsatser som möjligt och absolut inga ämnen som redan idag är kända och klassade som hälso- eller miljöskadliga.
Undvik borsalt och borsyra
I vår lista över ekologiska material gäller det speciellt att var uppmärksam på tillsatser av borsalt och borsyra då är upptagna på Europeiska kommissionens prioriteringslista över hormonstörande ämnen i kategori 1, vilket innebär att det finns vetenskapliga bevis för hormonstörande effekt.
Producenter har idag ofta valt att utesluta dessa kemikalier. Var däremot uppmärksam på detta om du kommer över ett parti äldre isolering eller väljer att återbruka isolering.
Isoleringsmaterial med hög miljöpåverkan
Vi i SnickarFranck som står bakom informationen i EkobyggGuiden utgår ifrån litteratur och vetenskapliga studier där de i sin tur analyserat allt från en produkts kemiska innehåll till energitillgång vid produktionen. Vi försöker göra en så objektiv jämförelse som möjligt även om det i slutändan ändå blir ett subjektivt val. Läs mer här om vilka val vi gör och varför.
Cellplast
När det gäller isolering är det samtliga former av plastmaterial som omedelbart hamnar på röda listan då de tillverkas av en icke förnyelsebar källa, är skadliga för hälsa och miljö, kväver mycket energi vid tillverkningen, bildar mycket skadliga gaser vid brand, har en tveksam livslängd och bidrar till microplaster i naturen. Till dessa material hör t.ex.: cellplast (frigolit), och plyuretan.
Mineralull
Isoleringsmaterial nummer två som hamnar på röda listan är den populära glasullen och stenullen (dvs mineralull). Trots att mycket av glasullen idag produceras av återvunnet material kan den inte klassas som miljövänlig. Mineralull kan innehålla en ansenlig mängd lungskadliga fibrer. Dessa bör därför inte komma in i inomhusluften och innebär även ett problem för dem som arbetar med materialet. Det finns studier som påvisar likheter mellan glasull och asbest.
Vid fukt kan emissioner av formadelhyd förekomma och vid brand avges farliga gaser. När det kommer till konstruktionen måste byggnader isolerade med mineralull vara helt luft- och diffusionstäta då materialet saknar fuktbuffrande egenskaper. Kommer det in vatten i byggnaden rinner fukten ner och skadar träkonstruktioner. Detta är ett mycket vanligt problem i hus isolerade med mineralull vilket kan innebära omfattande och dyra renoveringar.