top of page
Image by Kristina Yadykina

Golvmaterial

 

Golvet är den del av huset som slits mest. Förutom inköpskostnaden fundera på städning, underhåll och livslängden på ditt golv. Olika delar i ett hus behöver olika former av golv och speciellt i våtutrymmen och entréer bör man välja anpassade golvmaterial. Golv kan också läggas på olika underlag och på olika sätt. Undvik i möjligaste mån golv som måste limmas. 

Låg miljöpåverkan

 

Kokos, Sisal, Jutemattor

Kork (utan plast)

Lera

Linoleum (utan plast)

Sten, lokal

Textil, Ull (utan skadliga tillsatser)

Tegel

Trä, massivt

Medelhög miljöpåverkan

Bambu

Betong (dammbunden)

Cementmosaik

Kalciumkarbonat (utan miljögifter)

Keramiska plattor

Laminat

Naturgummi

Trä, lamell 

Hög miljöpåverkan

Plastmatta (PVC)

Syntetgummi

Spånskiva

Textil (foambaksida)

Textil (syntet)

lag
medel
hog

Golvmaterial med låg miljöpåverkan

Kork (utan plast)

Ger slitstarka, mjuka och lättstädade golv. De är bekväma att gå på, reducerar ljudet av fotsteg ​och isolerar och håller värme bättre än ett traditionellt trägolv.

Observera dock att de flesta korkplattor har ett plastskikt på både över och undersida. Det finns att få tag på korkplattor utan plast. Ytbehandling kan då göras med oljor och vax.

Jämför man kork med andra material såsom trä går korken att skörda många fler gånger. Dessutom behöver inte korkekarna skövlas och planteras om efter varje skörd som man behöver göra för att få fram material till ett trägolv. Dessutom kan man samlar in kork från vinflaskor från restauranger och barer för att mala ner och göra nya korkprodukter.

Lera

Ett av framtidens byggmaterial kan mycket väl bli lokal lera och jord. Lera finns nästan överallt i marken. Lerjord har en lång historia som byggmaterial och är på frammarsch igen. Lera kan användas till olika delar i en huskonstruktion.

Golv av lera var mycket vanliga förr, även i bostadshus, och bestod av ett skikt lera som lades ut på någon typ av dränerande material. För att golvet skulle bli tåligt och tätt stampades det med hand- och fotkraft av människorna på gården. Eftersom lera är ett material som krymper när det torkar uppstår det sprickor i lerskiktet när det hunnit torka ett tag. Dessa sprickor måste fyllas i för att golvet inte skall gå sönder. Det har traditionellt gjorts med hjälp av lerklubbor och lerpiskor. Idag putsar man istället det översta lerskiktet. Nackdelen med lera är att det kan behöva flera veckor på sig för att torka.

Ett lergolv har fina ljuddämpande egenskaper och god termisk funktion i kombination med golvvärme. En bärkraftig grundläggning under leran är viktig där man till exempel kan använda antingen  skumglasgrus eller perlite. Det färdiga lergolvet bör behandlas med rå kallpressad linolja av hög kvalitet i flera steg. Efter oljebehandlingen är det även möjligt att måla golvet med t.ex. äggoljetempera.

Linolium

Består av ett slitskikt på en juteväv gjord av linolja, naturharts, fyllmedel (t.ex. trämjöl) samt färgpigment. Linolium är slitstarkt men känsligt för fukt. Golven har oftast ett ytskikt av plast (polyuretan och/eller akrylat), undvik dessa samt plattor med en foambaksida. För stegljudsdämpande golv finns linoleum med skikt av korkbaserad linoleum.

 

Plattorna brukar limmas på golvet. Var uppmärksam vilken form av lim som används. Linoleum kan ej läggas i våta utrymmen. Golv utan plast är biologiskt nedbrytbart. Nackdelen med linoiumgolv är att det är ömtåligt vid gäller städning. Golvet tål inte flytande tvål, klor, ammoniak, skurpulver och sulfat. Använder du dessa medel riskerar du att linoleumet får ett gammalt och slitet utseende.

Stengolv

Stengolv är slitstarka. Lämplig sten är skiffer, kalksten, marmor, täljsten, sandsten och granit. Använd lokal eller återbrukad sten för att minimera klimatavtrycket. Golven kan såpas, oljas eller behandlas med tvåltvättvax. Stengolv kan skadas av starka alkaliska eller sura medel. 

Fördelar med stengolv är att de är väldigt slittåliga och har en lång livslängd. De passar dessutom bra att lägga golvvärme under. Nackdelar är att de kan kännas ganska kall utan golvvärme och det är många gånger lite dyrare att lägga stengolv.

Textil

Det finns golvmattor gjorda av naturmaterial som fårull, getull, kokosfibrer, sisal och hampa. Som bärande skikt används t.ex. juteväv men observera att undersidan kan vara gjord plastmaterial. Det förekommer också mattor som är en blandning av naturliga och syntetiska fibrer. Vanligtvis limmas mattan mot undergolvet vilket man bör undvika. Det finns mattor med kardborre liknande system.

Trä, massivt

Massiva trägolv är mycket slitstarka och långlivade då de kan slipas om flera gånger. Massivt golv kan bestå både av brädor, parkettstavar och som kubb. Golvet kan fästas på olika sätt. Undvik att limma. Tänk på att spikade golv kan vara svåra att återanvända. Många av våra egna inhemska träd passar som golv: furu, gran, asp, björk, bok, ek, ask, alm och lönn. De har varierande hårdhet och är olika i sitt utseende. 

Fördelar: Massiva trägolv har en lång livslängd och de är estetiskt tilltalande. Dessutom går de att förändra genom slipning samt genom målning. Ett massivt trägolv kan hålla i upp till 50 år och är en investering.
 

Nackdelar: Golvet rör sig vid temperaturskillnader och det kan innebära att det bildas glipor mellan plankorna. Ett massivt trägolv kräver ganska stort underhåll - både slipning och ytbehandlingar.

Skydda ditt trägolv genom att spåskura det eller ytbehandla det med olja eller vax. Det finns vitpigmenterade både såpor och vaxer/oljor om du vill ha ett ljusare golv.

Tegel

​Tegel är ett av de äldsta och vanligaste byggmaterialen i världen. Traditionellt är tegel tillverkat av lera. Tegelstenarna som används för golv inomhus är ofta sammansatta av flera olika leror, inklusive kaolin (porslinslera) som ger det en finare, tätare konsistens. Tegelstenarna kan även innehålla skiffer och järn i kompositionen för att göra dem hårdare. Välj gärna återbrukat tegel till ditt golv (var dock uppmärksam på kvalitén på teglet). 

 

Stenarna kan läggas i sand, lera eller kalkbruk (på en duk) och fogas med kakelfog eller kalkbruk. Cement, kakelfix eller andra cementprodukter är hårda och stela och om det blir sättningar så kan stenarna spricka. Dessutom bromsar det fuktvandringen eftersom cement är tätt. Om du väljer ett svagare bruk som kalk är det bara fogarna som eventuellt spricker. Golvet kan återanvändas om stenarna läggs i sand eller mjukt bruk.

 

Golvtegelstenar är vanligtvis formade på samma sätt som väggtegel, men de är tunnare, cirka 3,20 cm tjocka. Tegelgolv är mycket slitstarkt, men det kräver något slags skydd mot fläckar. Tegelytan kan behandlas med t.ex. linolja.

 

Nackdelen med tegelgolv är att de är hårda och kalla, vilket gör det nästan krävs vattenburen värme under för att få ett behagligt innomhusgolv. Tegelgolv utan golvvärme är ett bra alternativ till entréer, orangerier och liknande.



 

Golvmaterial med medelhög miljöpåverkan

Kalciumkarbonatgolv (utan miljögifter)

Innehåller mer än hälften kalciumkarbonat som är en naturlig mineral samt en del polymer, pigment och ytförstärkning. Finns en finsk tillverkare som gör en produkt utan skadliga ämnen och med miljövänligt lim. Passar som golv i t.ex. offentliga miljöer.

Bambu

Bambu är snabbväxande och omvandlar mer koldioxid till syre än de flesta andra växter. Den odlas ofta utan kemikalier och kan skördas redan efter fem år. Bambu är hårdare än ek, mer formstabilt än massivt trägolv och ljuståligheten är god. Bambugolv kan slipas.

 

Den långa transporten är det egentligen det enda negativa ur miljösynpunkt. Bambu är annars ett bättre val än det vanliga trägolvet, eftersom det sparar på våra skogar och samtidigt är mer slitstarkt än massivt trä. Ofta rekommenderas att golv ska limmas mot underlaget. Lim är något man dock bör undvika ur både hälso- och miljösperspektiv.

Betong

Betong är vanligast som industrigolv eller i t.ex. garage men har vunnit alltmer popularitet även som golv inne i boningshus. Normalt har betong en god beständighet. För att undvika dammproblem i inomhusmiljö bör betonggolv behandlas med t.ex. vattenglas eller betongolja. Betong är energikrävande och miljöstörande att framställa, överväg att lägga ett lergolv istället.

Cementmosaik (Terrazzo)

Tillverkas av cementpasta, krossat stenmaterial samt färgpigment. Cementmosaik är slittåligt och halksäkert. Den avger mindre damm än ett rent cementgolv och är lättstädat. Cementmosaik kan både gjutas på plats och köpas som plattor. Golvet är populärt i offentliga miljöer.

Keramiska plattor / Klinker

Klinker är slittåligt och passar även i våtutrymmen. Det är i princip underhållsfritt och lätt att städa. Klinker framställs av lera och bränns på hög temperatur i ugn vilket är energikrävande. Glasering framställs av olika mineraliska färgpigment. Klinker sätt oftast i någon form av cementbruk och fogas med bruk.

 

Fogarna gör att golv av klinker ej blir vattentätt. Därför måste golvet under antingen vara mineraliskt eller försett med någon form av tätskikt om det ska användas i våtutrymmen. Tänk också på halkrisken och välj rätt plattor till ändamålet. 

Observera att äldre kakelplattor samt importerad klinker kan innehålla bly, undvik dessa. Försök även välja lokalproducerad klinker för att minska på transporter. Leta gärna efter restpartier av klinker till ditt golv.

Trä, lamell

Lamell består av hoplimmade skikt av trämaterial. Kärnmaterialet kan vara tre, spånskiva eller träfiberskiva. Limmet är miljöproblemet och vill du använda lamellträgolv välj ett golv med så lite lim som möjligt.

Golvmaterial med hög miljöpåverkan

 

Plastmattor 

Plastmaterial emitterar både kända och troligtvis okända hälsostörande ämnen. Plast tillverkas av ändliga resurser. Om du ska välja plast är produkter gjorda av polyolefiner (polyeten och polypropen) relativt miljöskonsamma, beroende på tillsatser. Utveckling pågår att hitta bättre plastgolv.

 

Ur ett byggnadsvårdstekniskt perspektiv har plastgolv lagda på äldre golv i t.ex. torp och ofta resulterat i fuktskador i golven då plasten är diffusionstät och ej tillåter fuktvandring. 

Textil, syntet 

Heltäckningsmattor var en vanlig syn på 70-talet. Trots en hatkärlek till dessa mattor har de på senare år växt i populäritet igen. Heltäckningmattor är svårstädade, absorberar damm och har kort livslängd. Syntetiska mattor kan vara fulla med tillsatser som det råder osäkerhet kring om de är hälsovådliga eller ej. Vanligtvis limmas också mattan mot golvet vilket gör att det går åt en betydande mängd lim. Mattorna går ej att återanvända och är svåra att riva ut ur rummen igen.

Källor

bottom of page