Färger & Ytbehandling med låg miljöpåverkan

​

Emulsionsfärg

Emulsionsfärg består ofta av olja emulgerad i vatten och pigment. Som emulgeringsämne kan användas t.ex. ägg (äggoljetempera), kasein (kaseintempera) och såpa (spåoljefärg). Emulgeringsämnet fungerar även som bindmedel i färgen. Emulgeringsfärger anses vara miljövänliga men se upp med tillsatsämnen. Undvik också emulsionsfärger med lösningsmedel.

 

Färgen kräver bra ventilering då torkningen (oxideringen) kan avge en del irriterande ämnen. Dessa ämnen är dock ej hälsovådliga. Färgen är spädbar med vatten och fungerar på de flesta underlag, dock främst för inomhusbruk. De kan påföras både täckande och laserande. 

​

Emulsionsfärger ger ofta en sammetslen yta med en livfull lyster. Vissa emulsionsfärger kan du blanda själv t.ex. äggoljetempera. Det finns även företag som säljer en torr färdig blandning i påse som du själv tillsätter t.ex. linolja, ägg och vatten för att få till en färg. Färg i påse är en miljösmart lösning.

​

Vilken emulsionsfärg du vill välja är ofta en smaksak. Vill du bevara ett äldre hus ta då gärna reda på vilken färg som väggarna tidigare varit målade med. Äggoljetempera är en färg som tål nötning väldigt bra. Dock kan det ta upp till ett halvår innan färgen har härdat helt.

​

​

Järnvitriol

Snabb grånad av nytt virke uppnås genom att stryka träet med en järn- och kopparvitriollösning, blandad med silverbets. Järnvitriol är ett hydrat av järnsulfat och har en svag svamp- och mögelhämmande verkan. Järnvitirol blandas med vatten och används på ohyvlade träfasader. Järnvitriol är färglös vid påstrykning (om ej färgpigment tillsatts). Träytan grånar med tiden.

​

​

Kalkfärg och kalkcementfärg

Bruket att använda kalkfärg har funnits i många hundra år. Dessa färger är till för mineraliska underlag. Kalkfärg består av släckt kalk och vatten. Kalkfärgen kan innehålla förstärkande ämnen som t.ex. kisel och kasein som är ok. Se däremot upp med en massa syntetiska tillsatser i färgen. Kalkfärg går att blanda med kalkäkta pigment (jordfärger). 

​

Kalkfärg uppskattas för sin levande och något flammiga yta. Den har god vidhäftningsförmåga, om färgen och underlaget har behandlats på rätt sätt. Kalkfärg släpper igenom all slags fukt - även regn - och vittrar bort med åren. Detta är en stor fördel när det är dags att måla om. På gipsade och cementrika underlag fäster färgen däremot inte.

​

​

Kaseinfärg

Mjölk- och kaseinfärger användes i byggnadsmåleriet fram till 1960-talet, men idag är det få som känner till färgernas egenskaper. Bindmedlet är baserat på naturligt mjölksyrekasein. Färgen innehåller också oftast kalkspat och krita samt pigment.

 

Kalkkaseinfärg fungerade tidigare som en kalkfärg för målning på torr eller färsk kalkputs. Den var både starkare och tåligare än vanlig kalkfärg. Man använde också mjölkfärg som utvändig slamfärg (emulsionsfärg) eller som billigare ersättning för oljefärg. Färgtypen har även använts till ekonomibyggnader.
Invändigt har den använts som limfärg och emulsionsfärg till tak och murstockar, sannolikt även på snickerier som polerats efter torkning. Kaseintempera har tillverkats med tillsats av torkande oljor och/eller ägg, vilket ger mycket beständiga färgskikt.

​

Färgen kan också innehålla en hel del andra tillsatser - var uppmärksam på dessa och undvik speciellt borax. Färgen är vattenspädbar och passar inomhus. Den kan även användas som grundmålning till bivaxlasyrer. Till mjölk/kaseinfärgernas fördelar hör hög limstyrka, diffusionsöppenhet, lågt pris och enkel tillredning. De kan dessutom användas till alla underlag, är vattenfasta och löses inte av starka lösningsmedel. 

 

Nackdelen är att kaseinfärg bör strykas tunt annars finns risk för krackelering. Bäst resultat erhålls när kaseinfärgen används till sugande underlag, helst nya omålade underlag. 

​

​

Lerfärg

Tillverkas av lera och naturliga jordpigment. Färgen kan innehålla t.ex. naturgummi, krita, kalk, talk och cellulosa. Den finns som både färdigblandad färg på burk och i pulverform. Var uppmärksam på icke önskade tillsatser.

 

Lerfärg fäster på alla sugande underlag och är till för inomhusbruk. Färgen används oftast om man vill utnyttja lerväggars förmåga att transportera vatten och fukt. Men lera passar lika bra inne i en lägenhet som i ett ekohus.

​

​

Limfärg

Limfärg kan bestå av 1 % lim (bindmedlet), vatten och upp till 80 % krita (pigmentet). Limmet kan vara cellulosalim eller animaliskt lim. Kasein kan tillsättas för att minska kritningen och linolja för att få en mer lättavtorkad yta. Undvik limfärger med miljöfarliga tillsatser eller plast. Limfärg används inomhus. Färgen går att tvätta bort med vatten (om det är ren limfärg).

​

Nackdelen med limfärg är att den anses svår att behärska. Blandar man inte rätt kan färgen krita eller flagna. Färgen har också väldigt stor skillnad på nyansen mellan våt och torr färg vilket gör den svårmålad. Till sin fördel är limfärgen en väldigt billig färg att tillverka.

 

En färg som påminner om limfärg till utseendet är den förr i tiden kallade mattoljefärgen som bland annat användes inuti kyrkor. Denna färg är tåligare mot nedsmutsning och starkare. Det finns liknande emulsionsfärger på marknaden idag.

​

​

Linoljefärg

Linoljefärgen har kallats för "färgernas drottning" och är mycket mångsidig. Den rationaliserades bort efter andra världskriget av modernare färger. Dock har den åter vunnit i popularitet då linoljan tränger in i träet och skyddar det till skillnad från modernare oljefärger eller plastfärger som mest lägger sig på ytan och kan orsaka fuktproblem. Linoljefärgen åldras dessutom vackert (inga flagor) och ett första underhåll kan bestå i att bara stryka delarna med lite linolja. Det finns få färger som kan målas över så många gånger som linoljefärg.

​

Färgen består av linolja, pigment och ibland fyllnadsmedel (t.ex. kalciumkarbonat). Färgen kan också innehålla lite torkmedel och biocider. Till grundstrykning och mellanstrykning rekommenderas det ofta att man tillsätter lösningsmedel. Det går dock att måla helt utan lösningsmedel vilket även är att föredra ur både hälso- och miljösynpunkt. 

 

Var observant på att även om terpentin är ett naturligt ämne så är det mycket hälsovådligt och bör hanteras med kunskap och försiktighet. Alternativet är lågaromatisk lacknafta men inte heller den är en särskilt trevlig produkt. Det går att måla med linoljefärg utan att först spä den. Dock är det viktigt att stryka tunt. Torktiden ökar utan tillsats av lösningsmedel. Till rengöring av penslar etc använd vanlig såpa.

​

Kvalitén på färgen beror till stor del på kvalitén på linoljan. Den finaste linoljan är renad från proteiner. Undvik linoljefärg med miljöfarliga tillsatser. Under torktiden kan linoljefärgen lukta mycket. Doften kan verka irriterande men är inte hälsofarlig, sörj för god ventilation.  

​

Linoljefärg kan användas både ute och inne och på nästan alla former av underlag inklusive metall och tidigare målade ytor både med plastfärger och andra oljefärger (resultatet kan dock variera). Färgen lämpar sig extra väl till snickerier t.ex. fönster. Till träpaneler utomhus rekommenderas hyvlat virke för linoljemålning. 

 

Färgen är tålig men börjar krita utomhus efter ett antal år. Detta kan dock åtgärdas genom att bestryka ytan med lite linolja. Observera att trasor/papper med linolja kan självantända. Blöt dem och förvara dem i ett slutet obrännbart kärl.

​

​

Lut & Vitmedel

Luta furugolv gör man för att de inte ska gulna lika fort som de annars skulle ha gjort. Lutbehandlingen gör dessutom att golvet blir mindre fuktkänsligt och mer reptåligt.

 

Av lutlösningar kan man få ett ljusare eller mörkare golv. Det förekommer många olika recept på lut och vitmedel och innehållet varierar. Till exempel kan kalciumoxid, natriumhydroxid, kaolin, och kalk ingå. Undvik blandningar med borax. Tänk på att lut är frätande, använd skyddsutrustning vid hantering.

​

Olika träslag ger olika färgskiftningar - luta därför alltid en liten provbit först.

Vitare golv får man med tillsatser av t.ex. titanoxid, kalk, krita eller talk. Lutade golv efterbehandlas med såpa, olja eller vax. Även efterbehandlingen kan innehålla vitmedel vilket förstärker effekten ytterligare. 

​

​

"Naturfärger/Ekologiska färger"

Naturfärger kommer ursprungligen från Tyskland men har blivit alltmer populära med åren och det finns flera tillverkare som gör "ekologisk färg" även i Sverige. Färgerna tillverkas av naturprodukter och ska vara gynnsamma ur en miljö- och hälsosynvinkel. Men det utesluter inte att det finns tillverkare som använder miljöfarliga tillsatser. Var därför uppmärksam på innehållet. 

​

Naturfärgerna består av ett naturligt bindmedel t.ex. bivax, naturliga hartser, eteriska oljor och kaseinämnen samt fyllmedel, pigment och en del tillsatser. Dessa färger ska inte innehålla traditionella lösningsmedel. Dock kan de innehålla syntetisk isoalifat eller terpener från citrus skal (t.ex. d-limonene). Dessa lösningsmedel anses vara mindre hälso- och miljöfarliga men allergireaktioner kan förekomma samt att långvarig exponering kan medföra samma risker som för vanliga lösningsmedel.

​

​

Silikatfärg (miljövänliga sorter)

Numera används mest färdigblandade dispersionssilikatfärger som består vanligast av kaliumsilikat (bindmedel), krita, kalk eller titanoxid samt tillsatsämnen. Äldre färgfabrikat innehåller dessutom någon form av polymerer som alla på något sätt är miljö- och hälsostörande.

 

Välj därför modernare färger som är gjorda av kiseldioxid och kalivattenglas och som saknar polymerer. Det finns även silikatfärger med unika recept som klassas som ekologiska och kan vara baserade på bland annat fältspat, kalivattenglas och lera.

 

Silikatfärg är starkt alkaliskt vilket kräver försiktighet och skyddsutrustning vid hantering. Färgen målas främst på mineraliska material som betong, puts och kalksandsten men det finns specialvarianter för trä. Bindmedlet förenar sig kemiskt med underlaget och ytan blir därför väldigt stark. Färgen är fuktöppen, tålig och vattenfast.

​

​

Slamfärg (t.ex. Falu Rödfärg)

Slamfärg är billigt, miljövänligt, har hög beständighet och är bland det bästa som går att stryka ett trähus med. Slamfärg består av mjöl (bindmedel), pigment och järnvitrol. Slamfärg, liksom linoljefärg, har förmågan att andas och kan därför aldrig vara till skada för underlaget. Ett nymålat hus med slamfärg står sig i minst 8-10 år, utan att förlora i fräschör. Vid ommålning borstas ytan bara av.

 

Numera tillsätts även linolja för att öka bindningsförmågan. Ur ett byggnadsvårdsperspektiv har däremot linoljan i slamfärgen ifrågasatts. Museala objekt målade med slamfärg med linolja har nämligen observerats få en ökad mikrobiell påväxt.

​

Om du köper Falu rödfärg - kontrollera innehållsdeklarationen noga. Utbudet i färghandeln är stort och det förekommer allt från alkydfärg till ren plastfärg under beteckningar som "Falu rödfärgstyp".

​

​

Såpa

Såpa kan användas som ytskydd på obehandlat, lutbehandlat och oljat trä. Det finns även såpor för sten och betong.

 

Såpa för behandling av golv är inte detsamma som tvättsåpa för rengöring. Såpa för behandling av golv kan bestå av vegetabiliska förtvålade oljor och torkande oljor. Undvik såpa med miljöfarliga tillsatser. Bland annat är många av de tensider som kan finnas som tillsatser i tvättsåpa giftiga. Använd inte grönsåpa till trägolv då den efter en tid kan färga golvet svagt grönt.

​

Vill du ha ett såpskurat golv se till att kärnsidan ligger uppåt annars skålar sig brädorna fel. Såpskurning ska göras med kallt vatten. Såpskurar du ett nytt golv räkna med att det tar ett antal år innan det ser ut som ett riktigt såpskurat golv.

​

​

Tadelakt

Tadelakt är ett mångtusenårigt hantverk från Nordafrika. Tadelakt väljer du om du vill ha en rustik, stenlik och silkesmatt yta med subtila skiftningar i färg.  Gamla romerska och turkiska badhus har tadelakt. Man använder kalkputs som bearbetas på ett speciellt sätt för att få fram en stenkänsla. Ytan poleras och behöver underhållas med olivoljesåpa. Ytan blir väldigt vacker med sitt djup, färgspel och glans. Tadelakt är vattentätt samtidigt som den är öppen för vattenånga. Kalk är naturligt mögelhämmande. 

​

Tadelakt bör bara användas på mineraliska underlag och är ej att rekommendera i trähus. Enligt branschstandard ska tätskikt finnas bakom tadelakten i ett badrum. Men undantag går att göra för den våghalsige efter väldigt god efterforskning.

​

​

Träolja

Träolja används till att skydda obehandlat eller impregnerat trä utomhus. Det är vanligt att träoljor har väldigt hög andel lösningsmedel, ofta lacknafta, som är väldigt hälsovådligt. Välj träoljor utan organiska lösningsmedel. Var också observant på andra tillsatser som fungicider och rötskyddsmedel.

 

Vattenlösliga träoljor kan verka bättre då man slipper lösningsmedel men ofta innehåller de ännu fler tillsatser. Ibland tillsätts även vax för att ge ett starkare skydd. Var uppmärksam på om det är naturligt vax eller producerat från petroleum.

​

Vill man använda en helt naturlig produkt välj då linolja. Nackdelen är dock den långa torktiden.

​

​

Trätjära

Trätjära har under århundraden använts som skydd för byggnader, båtar och redskap av trä. Dalbränd trätjära har varit en betydande exportvara för vårt land, ända från medeltiden fram till början av 1900-talet.

 

Dock är tjära ett ämne vi bör använda med försiktighet även om den är framställd från trä (finns även tjära som görs av stenkol vilken är ännu värre ur hälsoperspektiv). Trätjära står på Kemikalieinspektionens lista över ämnen som utgör ett prioriterat riskminskningsområde på grund av kända hälsorisker. 

​

Ur ett byggnadsvårdsperspektiv (samt för äldre träbåtar) kan det vara försvarbart att använda trätjära. I övrigt bör man överväga annat alternativ. En fasad målad med trätjära går ej att måla över med annat material.

​

​

Vax

Vax är fettartade ämnen som är polerbara. De kan komma både ur växt- och djurriket, men kan också ha ett mineraliskt och syntetiskt ursprung. Gemensamt för vaxer är att de har låg smältpunkt (40-90°) samt att de kan lösas i olika typer av lösningsmedel eller blandas med oljor. Undvik syntetiskt vax och vax med mycket organiska lösningsmedel.

​

Vax kan användas på träytor, metall, betong. läder och emalj. Ytan blir smutsavvisande och lätt att underhålla. Ytan kan poleras för att få en sidenmatt lyster. För att underhålla vaxade golv används tvättvax. Bivax kan appliceras på äggoljetempera för att få en ökad lyster.

​

​

Äggoljetempera

Se Emulsionsfärger. 

​

​

​