Vad ska man veta när man ska skapa konstruktionen av ett hus?

Det är viktigt att tänka på hur man sätter ihop olika material när man ska bygga ett hus. Felaktigt tänk kan leda till fuktskador medan kunskap om fuktbuffrande material kan skapa ett skönare inomhusklimat. Dags att lära sig lite mer om konstruktion. Häng med!

​

​

Varför värmelagring?

Det pratas sällan om lätta och tunga konstruktionsmaterial. Det som är bra att veta är att lätta byggnader värms upp snabbt men kyls lika snabbt ner igen. Med tunga byggnader blir det tvärtom - de lagrar värme eller kyla och jämnar ut temperaturen över dygnet. Dagens lätta isoleringsmaterial har ofta en god isoleringsförmåga medan tyngre material generellt har en sämre isolerande förmåga. Men även detta är inte helt rätt idag. Det finns innovativa tunga material som isolerar bra, t.ex. håltegel.

​

Tunga material som tegel, lättbetong eller lerbetong har även en annan positiv egenskap, nämligen att lagra fukt. Detta skapar ett behagligare inomhusklimat.

​

Ett smart sätt att tänka på när det gäller konstruktion är att använda rätt material på rätt plats - och ibland tänka tvärt om! En god lösning kan därför till exempel vara att ha välisolerade ytterväggar av lättare material och tunga värmelagrande innerväggar.

 

​

Hur fungerar fuktvandringen i ett hus?

En grundregel som är lätt att komma ihåg är att varm luft oftast innehåller mer fukt än kall luft. Varför är detta viktigt att veta? Det är nämligen i zonerna där den varma och kalla luften möts som är de riskområden där fuktskador kan uppstå.

 

Är ett hus uppvärmt kommer fukten, enligt de fysiska lagarna, att vandra inifrån och ut. Alltså från den varmare delen av huset till den kallare. I en diffusionsöppen konstruktion, som man vill eftersträva i ett ekologiskt hus, har man hygroskopisk isolering. Det betyder att isoleringen kan ta emot och avge fukt. Men även ekologiska material har en gräns för hur hög fukthalt de kan tolerera. Cellulosa kan t.ex behålla sitt isolervärde upp till ca 20 procents fukthalt. Därför är det viktigt att välisolerade väggar är utformade så att det inre skiktet är diffusionstätare än det yttre så att fukten ska ha lättare att komma ut ur väggkonstruktionen än att komma in i det. Det kan låta bakvänt men en vägg ska alltså vara tätare på insidan än på utsidan!

​

Övrig organisk isolering som är hygroskopisk är t.ex. träfiber, cellulosa, hampa och lin. De är alla fuktbuffrande samtidigt som de behåller sin isolerande förmåga när de blir något fuktiga. Mineralull hamnar dock på röda listan i EkobyggGuide. Varför det? Främst för att det bara fungerar så länge materialet inte blir fuktigt. Så fort tätskiktet av någon anledning inte längre är tätt riskerar man att en fuktskada kan uppstå. Dessutom förlorar mineralull sin isoleringsförmåga när den blir fuktig.

 

Extra stor försiktighet måste tas i utrymmen där vi badar och lagar mat. Det är en fördel att ha fuktbuffrande material i dessa rum för att jämna ut luftfuktigheten. Men en god ventilation är absolut viktigast. Ibland kan en luftavfuktare behövas.

​

​

Vilka material kan man använda i våtrum?

Till våtrum måste man använda material som tål mycket fukt. Lera är ett fantastiskt mångsidigt material och passar utmärkt i våtrum. Det finns de som byggt hela badrum med dusch och allt i enbart lera. Det måste dock sägas att det är experimentellt. Men värt att veta att det fungerat i många år!

​

Annars är trä ett utmärkt material i badrum. Vissa blir förvånade över att höra detta men betänk att ytterpaneler på hus består av t.ex. trä och kan hålla i hundratals år. Nu ska man kanske inte bygga själva duschen i trä men fundera gärna på att ha zon 2 i badrummet i träpanel målad med en diffusionsöppen färg. 

 

Träullscementplattor är ett annat spännande material som ofta förekommer i taket i ekologiska hus. Materialet buffrar fukt och förhindrar att det blir imma på speglarna i badrummet.

​

​

Diffusionsöppet men lufttätt

Har du hört att hus ska "andas"? Det är lätt att missuppfatta vad som menas med detta. I konventionellt byggande med plastfilmer och mineralull som isolering skapar man helt täta konstruktioner. Minsta miss eller skada i konstruktionen och en fuktskada kan uppstå. I ekologiskt hållbart byggande eftersträvar man fuktöppna men luftäta konstruktioner. På detta sätt kan fukten, som ofta förr eller senare hittar sin väg in i väggarna, vandra ut igen utan att det uppstår skador. 

​

Lufttätt måste huset vara annars kommer vind och drag att motverka isoleringen. Att luft isolerar är en gammal myt. Det är nämligen stillastående luft som isolerar. Hur känns det att stå i snålblåsten i enbart en tröja? Vindstoppande material behövs på kroppen lika väl som på ett hus.

​

All organisk isolering är mer eller mindre hygroskopisk och tillåter därför fuktvandring. Detta gäller även lera och andra liknande mineraliska byggmaterial (dock ej t.ex. cement och massiv sten). För att bibehålla den diffusionsöppna konstruktionen hela vägen är det därför viktigt att tänka på övriga materialval. Till exempel kan vindstoppande material som papp, hård träfiberskiva eller specialpalster (som tillåter fuktvandring åt rätt håll) användas. Kom sedan ihåg att även måla eller tapetsera med diffusionsöppna material annars har du gjort din goda insats ogjord!

​

​

Exempel på en väggkonstruktion i trä

En enkel vägguppbyggnad i trä med lufttäta och diffusionsöppna lager kan se ut så här inifrån och ut:

​

• Innervägg av träpanel, gips eller annat diffusionsöppet material målat eller tapetserat med diffusionsöppna material.

• Diffusionsöppen ångspärr.

• Regelverk av trä isolerat med organiskt material.

• Diffusionsöppen men vindtät duk eller skivor.

• Luftspalt av läkt.

• Träpanel målad med diffusionsöppen färg.

​

Notera: Ett vindskydd på utsidan ska vara minst 5-10 gånger mer diffusionsöppet än en ångspärr på insidan för att fukten ska ha lättast att torka ut utåt. Häfta eller tejpa sparsamt i dukar och papp. Kläm hellre fast dessa i skarvar.

​

Angående trä: För att hushålla med trä är det klokast att använda trä så lite som möjligt. Detta låter kanske som en motsägelse när det sägs att trä ofta är det bästa materialet ur miljösynpunkt. Men även om trä är en förnyelsebar källa finns det inte oändligt med skogar. Försök därför att variera materialen i ditt hus och blanda trä med andra växtfibrer och även mineraliska material. Detta ger även ett bättre inomhusklimat.

 

Istället för massiva träreglar kan man också använda så kallade lättbalkar som består av träreglar och träfiberskivor. Man får då plats med mer isolering på samma yta och konstruktionen är också något billigare.

​

​

Exempel på en takkonstruktion

Taket konstrueras på ett liknande sätt som väggen:

​

• Innertak av träpanel, gips eller annat diffusionsöppet material målat eller tapetserat med diffusionöppna material.

• Diffusionsöppen ångspärr eller variabel ångbroms.

• Regelverk av trä isolerat med organiskt material.

• Diffusionsöppen takduk.

• Yttertak av t.ex. tegel.

​

​

​

Demonterbara konstruktioner = Återbruk!

Är man en ekobyggare ut i fingerspetsarna kan det finnas en aspekt till att tänka på när man bygger sitt hus. Vad händer när det är dags att pensionera huset? Hur väl går det att främst återbruka? Återvinning är önskvärt av alla material men återbruk är bättre. Det handlar om hur enkelt det är att demontera huset och att kunna ta beståndsdelarna för att t.ex. kunna bygga ett nytt hus. På detta sätt spar vi både på ekonomin och ekologin.

​

Exempelvis är det att föredra att konstruktioner skruvas ihop istället för att spikas. Eller ännu hellre monteras med träförbindningar eller klickas ihop. Se till att inte olika material blandas på ett sätt som gör att de sedan inte går att ta isär. Mura till exempel med ett svagt bruk som gör tegelstenar och andra murade element återbrukbara. Undvik att limma saker och välj inte limmade sammansatta byggmaterial. 

​