Ekobygg-
Guiden
Din guide till hållbart byggande
Hur ska man välja rätt material?
För att kunna bedöma ett material måste man veta bland annat vad det innehåller, hur det tillverkas, hur mycket resurser som går åt, vilka emissioner det avger, hur mycket och vilken slags energi som används vid tillverkning, transporter och vad det lämnar efter sig. Tillgång till omfattande produktinformation är därför nödvändigt. Byggbranschen håller på att ta fram sådan information men material är inte komplett. Nya produkter hinner också se dagens ljus långt innan de hamnar i några databaser.
På sidan Hur gör vi valen? går vi in i mer detalj kring hållbarhetsfrågor och hur vi tänker kring dem och gör våra val till EkobyggGuiden. På den här sidan presenterar vi olika former av miljöprofiler och miljömärkningar så att du kan göra dina egna val.
Livscykelanalyser (LCA)
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel – från att naturresurser utvinns till dess att produkten inte används längre och måste tas om hand. Med en LCA kan du ta reda på i vilket skede av en byggnads livscykel en viss miljöpåverkan är som störst. Resultatet kan du sedan använda för att projektera och bygga med mindre miljöpåverkan.
Kritiken mot LCA är att det har saknats en gemensam branschmetodik och företag har tolkat och använt LCA till sin egen fördel. Det pågår processer för att få fram "robusta" livscykelsanalyser som alla kan göra och som är rättvisande.
Miljövarudeklaration: EPD (Environmental Product Declaration)
I en miljövarudeklaration för en byggprodukt (EPD) redovisas resultatet från en livscykelanalys i komprimerat format. Informationen i en EPD baseras till största delen på en livscykelanalys av produkten. En EPD kan i vissa fall avgränsas till att bara omfatta vissa delar av en produkts livscykel. Förkortningen EPD kommer från det engelska begreppet för miljövarudeklaration – environmental product declaration.
Kritiken mot EPD är att det är svårt att jämföra olika EPD:er eftersom det saknas andra standardiserade metoder t.ex. för att beräkna miljöbelastning av energiförbrukningen.
Miljövarudeklarationen skiljer sig från andra miljömärkningar då den är neutral och det är upp till användaren att göra sina egna bedömningar. Miljömärkningar och miljövarudeklarationer kan vara goda komplement till varandra.
Byggvarudeklarationer
En byggvarudeklaration (BVD) är ett dokument som innehåller utförlig information om en byggvara. Den ger anvisningar om hur varan ska hanteras i byggskedet, bruksskedet och då den slutligen blir avfall. I byggvarudeklarationen finns också information om varans miljöpåverkan i olika stadier av dess livscykel. Byggvarudeklarationen används som underlag för bedömning hos både Byggvarubedömningen och Sunda Hus.
BVD förbättrar ständigt innehållet genom att publicera olika BVD-versioner med allt högre krav. Fortfarande saknas dock t.ex. ämnen som finns upptagna på Europeiska kemikaliemyndigheten Echas förteckning över ämnen med särskilt farliga egenskaper och VOC-emissioner. Detta är något de dock jobbar på fortlöpande.
Säkerhetsdatablad (SDB)
Företag som släpper ut kemiska produkter på marknaden ska lämna säkerhetsdatablad till den som använder produkterna yrkesmässigt och till dem som säljer produkterna vidare.
För att få reda på ett ämnes eller en produkts hälso- eller miljöfarliga följder kan man därför leta efter ett säkerhetsdatablad från leverantören (finns ofta på internet). Här står om det finns risker med ämnena och vad dessa betyder. Här står också hur man kan skydda sig vid handhavande.
Det finns inga skyldigheter att lämna SDB direkt till konsumenter, endast till professionella utövare. Företag som ej vill lämna ut ett SDB över sin produkt kan man dock ställa sig tveksam till. Däremot kan det behövas en del kunskap i kemi för att helt förstå ett SDB.
Produkt- och materialdatabaser
Sunda Hus, Byggvarubedömningen och BASTA är databaser som kan hjälpa till att få fram information om olika byggprodukter.
De svenska databaserna baseras på Kemikalieinspektionens bedömningar och EU:s regelverk för kemiska produkter. I baserna Byggvarubedömningen och Sunda Hus väger man in miljö- och hälsoaspekter ur varans hela livscykel.
Databaserna är ett bra instrument men det är inte alltid lätt att förstå hur bedömningarna är gjorda.
Databasen BASTA ägs av Sveriges Byggindustrier och IVL Svenska Miljöinstitutet. BASTA ger verktygen som möjliggör trygga och giftfria materialval. Systemet är vetenskapligt baserat med syftet att fasa ut särskilt farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter.
AB Svensk Byggtjänst har en byggvarudatabas med i många varudeklarationer.
Miljömärkning
Det finns i princip bara en miljömärkning i Sverige för byggmaterial, nämligen Svanen. Vi i EkobyggGuiden ställer många gånger högre krav än gällande miljömärkningar och samtidigt finns det många bra byggprodukter som saknar miljömärkning. Till exempel kostar det en hel del att få en licens vilket små producenter kanske inte har råd med. Däremot inte sagt att det inte är bra med en miljömärkning som Svanen. Den belyser trots allt en problematik som det måste jobbas vidare med och gör att kraven höjs ständigt.
EU-Label är gemensam för EU-länderna och fungerar på ungefär samma sätt som Svanen. Bra Miljöval hanteras av Svenska Naturskyddsföreningen och gäller främst konsumentprodukter.
Cradle to Cradle (C2C)
Cradle to Cradle (vagga till vagga) är ett designparadigm som tillämpas på enskilda material men också på hela byggnader. Det som karakteriserar kriterierna är målet att maximera den positiva påverkan istället för att bara minimera den dåliga.
De grundläggande kriterierna för C2C har ingen prioritetsordning. En Cradle to Cradle-byggnad tillför värde och främjar innovation och välfärd genom att t.ex. vara positiv för den biologiska mångfalden, använda solenergi och att vara återvinningsbar.
Funderingar kring miljömärkningar...
Användningen av kemiska ämnen har ökat explosionsartat och sedan andra världskriget har över 80 000 kemikalier introducerats i vår närmiljö. Kunskapen om deras effekter på både hälsa och miljö är alltför bristfällig i de flesta fall.
De metoder som man använder idag för att bedöma hälsoaspekter går ut på att materialen inte ska innehålla farliga kemikalier och att de absolut inte ska avge hälsovådliga halter till inomhusmiljön.
Idag marknadsförs produkter dessvärre ofta som miljövänliga som kanske är det ur vissa aspekter men inte ur alla. Speciellt lim är ofta en bov i dramat. Tänk också på att gränsvärden bara är en siffra och som olika forskare ofta är oeniga om.
Cocktaileffekten kallas också den blandning av kemikalier som vi exponeras för och där den samlade summan av "godkända" produkter kan långt överstiga gränsvärden eller där vi inte ens vet vad helhetens inverkan på lång sikt gör med vår hälsa eller vår miljö. Det tar ofta decennier att bevisa orsakssamband. Därför är det viktigt att jobba preventivt med t.ex. bättre lagstiftning och att använda sig av försiktighetsprincipen.
Kemikalieinspektionens prioriteringsguide: Prio
Vill du veta om ett ämne definitivt finns på no-no-listan kan du titta på Kemikalieinspektionens prioriteringsguide: Prio. Här kan du hitta en databas över tusentals kemiska ämnen och benämns som utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen. Man gör klokt i att helt undvika produkter med dessa kemikalier i sin livsmiljö.
Emissioner - VOC
Byggmaterial, även naturliga sådana, avger olika emissioner i form av flyktiga organiska ämnen (VOC, Volatile Organic Compound). VOC är en stor och varierande grupp kemiska ämnen, men gemensamt för dem är att de har en kokpunkt som ligger mellan 50 och 250 grader. Gränsvärden finns endast för ett fåtal av dem och det är dåligt med kunskap om samverkanseffekter av olika ämnen.
Därför har en förenklad metod använts för att mäta totala mängden emissioner (T-VOC). Denna är dock ganska missvisande då även till exempel nybakat bröd och trä emitterar VOC. Numera mäts emissioner av enskilda ämnen istället.
En del emissioner är klarlagt ohälsosamma t.ex. ftalater (mjukgörare av t.ex. plast). Industrin ersätter då ftalaterna med nya kemiska varianter som vi har dålig kunskap kring vilka effekter de har på hälsa och miljö.
Formaldehyd är en vanligt förekommande förorening inomhus med ett brett spektrum av källor t.ex. från limmade träskivor. Idag klassas det som cancerogent och bör i möjligaste mån undvikas.
Inom EU pågår en standardisering för emissionstestning. Astma och Allergiförbundet har också en frivillig testning och märkning i form av Svalan.