
Puts & Bruk
Puts och murbruk består av bindmedel, ballast, vatten och tillsatsämnen. Puts används för att ge en vägg ett klimatskydd samtidigt som det även äger ett estetiskt värde. En puts bör aldrig vara starkare än underlaget eftersom den i så fall lätt går sönder. Att putsa kräver mycket tid men t.ex. kalkputs kan ha en livslängd på 40-60 år.
Hög miljöpåverkan
Konsthartsputs (t.ex. styrenakryl)
Puts & Bruk med låg miljöpåverkan
Gipsputs
Gipsputs är ganska enkelt att använda inomhus. Det kan läggas både i tjockare och tunnare lager. Gipsputs kan innehålla gips, kalciumsulfat, natursand och fyllmedel.
Oavsett om du ska putsa med gipsbruk eller använda det till att laga med fungerar gipsputs inomhus på vanligt förekommande underlag likt tegel, lättklinker, lättbetong och tidigare putsade ytor. Det kan till exempel röra sig om gipsputs på en murstock eller gipsskiva.
Kalkcementputs
Kalkcementputs används ofta utomhus och är starkare än kalkputs och mer elastiskt än ren cementputs. Ju mer cement det är i putsen desto vattentätare blir väggen men samtidigt hindrar putsen fukt från att vandra ut. Detta kan orsaka att putsen lossnar. Kalkcementputs har mindre fuktbuffrande förmåga än ren kalk, gips och lera. Tillsats av perlit gör putsen isolerande.
Det var först efter andra världskriget som bruket att tillsätta cement i putsen slog igenom i Sverige. En fasad putsad med kalkcementputs får lätt sprickor om man bättrar den med cementputs istället för kalkcementputs.
Kalkcementbruk
Kalkcementbruk är starkt, elastiskt och frostbeständigt. Det har god fuktabsorberande förmåga och hårdnar relativt långsamt. Det kan användas till alla typer av murverk både utom- och inomhus. Eftersom kalkcementbruk är svagare än tegel går det att återanvända tegel som är murat med detta bruk.
Kalkgipsputs/Kalkgipsbruk
Fram till mitten av 1900-talet var kalkpust den dominerade putsen i Sverige.
Kalkputs är mjuk och svag, vilket kan verka som en väldigt dålig egenskap men faktiskt också är en fördel eftersom det innebär att kalkputsen kan ta upp en del rörelser i underlaget utan att spricka eller ramla av från väggen. Kalkputs är helt enkelt mer elastisk än kalkcementputs och cementputs. Kalkgipsputs är inte vattenbeständigt men går att använda under kakel i badrum. Den reglerar fuktighet bra.
Kalkputs/Hydraulisk kalkputs
Denna puts upptar och avger fukt. Det går åt mindre energi för kalkframställning än vid cementframställning. Kalk har desinficerande verkan och passar bra som bindmedel i fogar och putsbruk. Hydraulisk kalkputs (kalk pozzolana-cement puts) är mer motståndskraftigt än vanligt kalkputs.
Kalkbruk
Kalkbruk är elastiskt och hårt men inte så motståndskraftigt mot vatten och frost. Bruket hårdnar snabbt. Det bidrar till att balansera luftfuktigheten. Då kalkbruk är svagare än tegel går det att återanvända tegel som är murat med kalkbruk.
Hydrauliskt kalkbruk
Hydrauliskt kalkbruk framställt genom tillsatser – till exempel olika vulkaniska stofter – eller genom bränning av orena, främst lerhaltiga, kalkstenar, har varit känt sedan antiken. Bruket är elastiskt, har relativt god styrka, balanserar luftfuktighet och motstår frost. Det hårdnar dessutom fort.
Bruket kan användas för alla typer av både interiör och exteriör murning. Används företrädesvis vid renovering av äldre byggnader. Hydraulisk kalk är oftast lämpligare i fuktigt klimat och vid tjocka påslag jämfört med lufthärdande kalk.
Lerputs
Sand och lera ger lerputs. Som armering kan t.ex. användas halm, lin, hampa och djurhår. Putset har stor fuktbuffrande förmåga. Lerputs kan färgas med jordpigment eller målas med emulsionsfärger eller kalkfärger. Lerputs kan återanvändas genom att lösas upp i vatten.
Sprickbildning kan uppstå om leran torkar för fort. Viktigt om underlaget t.ex. är en lervägg att fuktinnehållet är lägre än 5 %. Utomhus har vädret stor betydelse för resultatet.
Lerputs kan användas på de flesta byggmaterial men behöver en putsbärare i form av vassmatta, reverteringsnät eller annan ojämn yta för att fästa. I liggtimmerhus förekom det förr att väggarna råhöggs med yxa eller att träpluggar slogs in i timmerväggen, för att ge lerputsen bättre fäste.
Lerbruk
Till lerbruk blandar man lera med sand. Ju fetare – kletigare – leran är, desto mer spricker den vid torkningen. Lerbruk är säkerligen världens mest använda byggnadsmaterial genom tiderna.
Lera är en jungfrulig produkt med hygroskopiska, brandhämmande, ljuddämpande och giftfria egenskaper. Lerbruk görs av fem delar lera och en del sand. Lerbruk är elastiskt men svagt och har dålig motståndskraft mot vatten och frost. Lerbruk används till att mura block av lera eller lättbränt tegel. Lerbruk används också till kakelungnar, vilket gör att det är lätt att plocka ner kaklet igen.
Silikatputs
Bindmedel i silikatputs är kalivattenlösning som är starkt alkaliskt och gör det onödigt med extra konserveringsmedel. Putsen används utomhus på mineraliska underlag. Den putsade ytan blir vattenavvisande men diffusionsöppen. Putsen kan bara färgas in med alkalibeständiga pigment t.ex. titanoxid och järnoxider. Att köpa finns även silikatputser med konsthartsdispensioner.
Puts & Bruk med medelhög miljöpåverkan
Cementbruk
Rent cementbruk får man om man blandar cementpulver, ballast (sand) och vatten. Det tillsatta vattnet sätter igång härdningen av bruket. Efter härdning blir cementbruket ett mycket hårt, starkt och kompakt bruk som lämpar sig bäst till nya byggnader.
Bruket är starkt men inte elastiskt. Det har liten fuktupptagningsförmåga, klarar frost och härdar långsamt. Cementbruk används främst för att lägga keramiska plattor. Eftersom cementbruk är så starkt går det inte att återanvända plattor eller tegel lagda i sådant bruk.
Cementbruk behöver armeras för att inte spricka. Detta är en av de stora nackdelarna när man använder sig av cementbruk på t.ex. gamla byggnader och stenhus. Äldre byggnader i sten rör ofta på sig och med murning av ett för starkt bruk likt cementbruk är det stor risk att stenen i väggen spricker då den är svagare än bruket. Det är anledningarna till att man rekommenderar att använda kalkbruk på äldre byggnader.