Image by Freddy Castro

Materialkunskap

Vi har på några andra sidor här i EkobyggGuiden försökt att förklara hur vi resonerar kring hållbart byggande. Och det är inte lätt. För varje artikel och bok vi läser och för varje diskussion vi hamnar i lär vi oss något nytt. Ibland kan resonemanget bli extremt och diskussionen slutar i att det enda hållbara sättet att bo och leva på är i princip att flytta ut i skogen och bo i ett vindskydd byggd av mossa och självdöda träd.

 

Därför pratar vi om "rimlig" hållbarhet här på EkobyggGuiden istället. Inte Greewasch, men att varje steg mot ett hållbarare samhälle är ett steg vunnet. Har man däremot möjlighet att inte bara ta ett steg utan flera - då kanske vi kan skapa ett samhälle som faktiskt klarar klimatkrisen!

På den här sidan kan du läsa lite mer om olika byggmaterial i ett större perspektiv så att du själv kan bestämma vad som är "rimlig" hållbarhet för dig. Vi är utmanande nog att våga ha lite egna åsikter på den här sidan som du kan läsa om under "Våra funderingar." 

Image by Ed van duijn

 

Organiska material

Organiska material är de som växer. Materialen kommer alltså från djur- eller växtriket. De kallas också för förnyelsebara material. Enkelt uttryckt kan man säga att så länge man inte använder mer än tillväxten så är det mer miljövänliga produkter än de som kommer från icke förnyelsebara källor. Men du har säkert förstått vid det här laget att välja miljövänligt inte är så enkelt. Vi försöker skapa lite klarhet i hur man kan resonera när man väljer olika organiska material.

Trä

Trä listas ofta som en av de mest miljövänliga materialen man kan bygga med. Ofta slängs det med en massa statistiska siffror för att övertyga hur bra trä är. Men stämmer siffrorna? Något man kan får höra är t.ex. att utsläppen av växthusgaser från trä endast är en tiondel vid jämförelse med betong och stål.

 

Trä är ett fantastiskt mångsidigt byggmaterial. Det kan användas till i så gott som alla byggdelar, från konstruktion till isolering och fasader. Nackdelen med trä är att det inte tål hur mycket fukt som helst. Virkets kvalité är också avgörande för hållbarheten och beror på hur trädet har fått växa. I hårt gödslade granplanteringar sjunker kvalitén.

Konventionellt tryckimpregnerat virke bör undvikas. Kika på alternativa metoder som t.ex. högkvalitetsfuru som behandlats med miljöskonsamma metoder. Man bör i första hand välja svenskproducerat virke och i andra hand importerat som är FSC- eller PEFC-märkt. 

Av trä tillverkas också isolering både i form av träfiberisolering och indirekt genom att återanvända cellulosafibrer. Var observant på vilka eventuella tillsatser som finns i produkterna.

Våra funderingar om trä:

För att återgå till miljöfrågan: På senare tid har det svenska "miljömörkta" skogsbruket fått mycket kritik. Hur hållbart är det egentligen? Finns det andra skogsmodeller än den som prisas så högt i Sverige? Och om vi plötsligt börjar bygga allt i trä hur länge räcker skogen?

 

Kalhuggning är det största problemet med dagens skogsbruk. Skulle man börja använda mer lövskog i träproduktionen och därför satsa på blandskogar istället för monokulturer och på selektiv avverkning istället för kalhyggen så skulle den biologiska mångfalden öka. Vi skulle få både friskare och vackrare skogar. Utan ekonomiska förluster! Den som är intresserad av att veta mer kan söka på t.ex. kalhyggesfritt skogsbruk, plockhuggning och Lübeckmodellen. 

Att bygga med trä är fantastiskt - men bara när naturen inte får betala priset! Välj gärna trä från selektiv avverkning eller köp ditt virke från ett lokalt litet sågverk där du vet var virket kommit ifrån. På så sätt hjälper du också till att stimulera småskaligt företagande - hoppsan, social hållbarhet, det är bra det med!

Organiska fibermaterial

Liknande resonemang som vi lyft fram när det gäller skogen kan sägas om allt organiskt byggmaterial. Det är i grunden bra ur miljösynpunk men bara om man väger in transporter, odlings- och framställningsmetoder samt tillsatser i sin bedömning. Organiska material kan vara fiber från t.ex. halm, lin, hampa, kokos, sisal, jute, bomull, torv, kork samt ull. I vilket fall är de med största sannolikhet bättre än syntetiska alternativ.

Halmbalar och pressad halm går att bygga hus av ofta i kombination med lera. När det gäller isolering är fortfarande träfiber och cellulosa de alternativ som är mest prisvärda att använda. Lin och kokos kan däremot passa utmärkt som drevning till fönster och dörrar. Hampa är också på stark frammarsch och t.ex. hampakalk är ett nytt spännande byggmaterial. Kork är ett bra val till ljudisolering som golvmaterial.

Våra funderingar om odlingsmetoder:

Vi som står bakom EkobyggGuiden försöker hela tiden att ifrågasätta vad som menas med ordet "hållbart". Diskussionen mellan att välja lokalproducerat kontra ekologiskt producerade livsmedel har pågått i flera decennier nu. Svaret är inte så enkelt och för att krångla till det ännu mer så är inte "ekologiskt" egentligen ett så hållbart sätt att odla på (?!). 

 

Vi kan inte gå in på alla miljöargumenten här, för till det skulle det nog behövas en separat hemsida! Men för den som vill fördjupa sig i ämnet kan vi rekommendera att ni söker på t.ex. regenerativt jordbruk och permakultur. Där någonstans tror vi ligger nycklarna till det jordbruk som vi förr eller senare måste gå över till för att verkligen ha ett så kallat hållbart jordbrukssystem.

Oavsett vilket material man väljer till sitt bygge tror vi på EkobyggGuide på mångfald såväl ute i naturen som när vi bygger. Genom att använda olika slags material till olika delar i en byggnation (och gärna så lokala material som möjligt) sprider vi ut vårt fotavtryck på respektive material oavsett hur miljövänligt just det är.

 

Så man ska kanske inte använda "det bästa" materialet till allt då man helt enkelt riskerar att överexploatera det. Därför tror vi inte att det finns ett "perfekt ekohus". Det klokaste valet är kanske en kombination av olika hållbara material och att alla bygger hus på lite olika sätt? 

Image by Tracy Adams

Mineraliska material

 

Mineraliska material räknas som icke förnybara men många av dem förekommer i sådana mängder att de kan användas i byggandet utan att miljön påverkas alltför mycket. Det man måste ta med i beräkningen är energiförbrukning vid tillverkning och transport samt de skador stenbrott och grustäkter orsakar i naturen.

Lera och jord

Ett av framtidens byggmaterial kan mycket väl bli lokal lera och jord. Lera finns nästan överallt i marken. Lerjord har en lång historia som byggmaterial och är på frammarsch igen. Lera kan blandas med olika material för att t.ex. armera den eller ge den ett bättre isoleringsvärde. Material som kan blandas in i lera kan vara: kogödsel, halm, sågspån, djurhår och lättklinker. I vårt klimat är det viktigt att en lervägg skyddas från regn av till exempel ett takutsprång eller genom att man putsar den med en kalkputs. 

 

Jordhus kan bestå av lera eller jord packat på lite olika sätt. De har ett bra inomhusklimat då de är svala på sommaren och håller värmen bra på vintern. Lera har också en god förmåga att buffra fukt vilket bidrar till en behaglig luftfuktighet inomhus. 

Det finns olika metoder att bygga med lera t.ex. stamphus där mager lerjord stampas samman i formar. Man kan också bygga utan formar och använd en fetare lerjord som tillsätts t.ex. halm. Lersten som har torkat i solen och som muras med lerbruk är en annan metod. Det finns lerstenar som är pressade i maskin och som är starkare än de man gör för hand. Det finns också företag som säljer t.ex. lerskivor och liknande material som man delvis kan bygga sitt hem med.

Det finns redan företag som arbetar med att ta fram maskiner som kan 3D-printa hus i lera och jord. Vill man bygga med lera och jord idag är processen ganska arbetskrävande men väl värd att överväga om man är entusiastisk hemmabyggare med gott om tid som vill hålla både kostnader och miljöavtryck till det minimala. Gå in på Lerbyggeföreningens hemsida för att lära dig mer!

Våra funderingar om lera och jord:

Vi anser utan tvekan att lera och jord är ett av de mest miljö- och hälsovänliga materialen som man kan bygga med. Har du tid över och vill bygga dig ett eget hus är ett halmbalshus som lerklinas dessutom ett av de allra billigaste byggnadssätten. Om man bortser från arbetskostnaden! Här är en riktigt inspirerande artikel för dig som funderar på att bygga ett halmbalshus: https://www.byggahus.se/bygga/byggde-hus-av-halm-och-lera

Tegel

Tegel kan verkligen kallas för ett hållbart material ur samtliga aspekter. Det enda negativa men kan säga ät att det går åt ganska mycket energi för att bränna teglet. Tegel klarar hög belastning. Det är hygroskopiskt (tar upp och avger fukt) utan att ta skada under förutsättning att det har möjlighet att torka ut. I en stomme lagrar tegel värme för att sedan släppa ifrån sig den igen. På samma sätt klarar en tegel eller putsad tegelvägg att buffra fukt och sedan släppa fukten till omgivningen igen. 

Tegel tillverkas av lera. Det finns tegel med olika hård bränning och man bör välja tegel som bränts vid så låg temperatur som möjligt men som ändå fungerar till det man ska ha det till. Eldstäder och skorstenar måste t.ex. ha tegel som bränts vid höga temperaturer.

Tegel tillverkas i Sverige och är i princip underhållsfritt. Det finns massivt tegel och det finns tegel med hål i. Hålen bidrar till bättre isoleringseffekt. Nytänkande tegelmetoder som t.ex. vaxkaketegel är tagel med lika god isoleringsförmåga som lättbetong. 

 

Tegel kan användas som konstruktionsmaterial, beklädnad, golv och markbeläggning. Det finns även så kallade håltegelblock som kan användas i bjälklag och som tak- eller väggelement. Tegelytor kan behandlas med linolja, vax, putsas, slammas eller målas.

Tegel kan återanvändas om svagt murbruk har använts. Däremot bör man vara observant på teglets kvalitet och vad man ska ha det till.

Då teglet endast består av sand, lera och t.ex. sågspån är det ett emissionsfritt material. Det avger inga skadliga gaser eller partiklar. Till och med när stenen är färdigförbrukad kan man använda den som fyllnadsmaterial under jord, kross som fuktbehållare i jord, eller som dekoration. Helt utan negativ påverkan på ekosystemet. 

Våra funderingar om tegel:

På vissa ställen hamnar inte tegel på "hållbarhetslistan". Vi förstår, det går åt en del energi när man bränner tegel. Men ändå: tegel består av lokal lera (om du väljer det). Förutom att lerklina huset eller bygga med icke bränt tegel är tegel ett perfekt material ur både miljö- och hälsosynpunkt. Använder man förnyelsebar energi till bränningen av tegel borde materialet segla upp till en av förstaplatserna över hållbara material. 

Lättklinker (lekakulor/lekablock)

Lättklinker tillverkas av kalkfattig lera. Det är ett hårt keramiskt material med inre luftfyllda porer. Lera pelletiseras, torkas och expanderas i en roterande ugn. Lättklinker kan användas i olika konstruktioner t.ex. i marken och i grunder. 

Lättklinker är ett naturligt beständigt material. Den är motståndskraftig mot frost. kemikalier och är hållbar över tid. Lättklinker kan grävas upp och återanvändas.

Det tillverkas byggblock genom att klinkerkulorna binds samman av cement. I Sverige används ofta benämningen "Leca" även om det egentligen är ett produktnamn. Cementtillverkning är energikrävande och miljöstörande. 

Sten

Välj helst återbrukad sten. Sten är ofta acceptabelt från miljösynpunkt om det kommer från ett närbeläget stenbrott. Undvik långa transporter.

Krossad sten (makadam) är det material som används mest vid byggande. Undvik naturgrus (och sand) då det blivit en bristvara på många platser (pga betongtillverkning) och orsakat stora problem med erosion. Alternativt kan återbrukad betong, tegel och annat krossmaterial användas som fyllningsmaterial.

Glas

Gas tillverkas av kvartssand och soda eller pottaska. Det finns många olika typer av glas och materialet går att återanvända. Energiförbrukningen vid tillverkningen är hög. Glas går att återvinna. När det gäller fönster undvik fogmassor och lim.

 

Våra funderingar om fönster:

Vad göra när dina fönster börjar bli gamla? 

Fönster av trä kan ibland repareras. Kvalitén på virke i träfönster varierar däremot mycket. Fönster gjorda fram till 1960-talet är oftast byggda med bra virke och har ofta klarat sig, även om underhållet varit eftersatt. Dessa fönster ska du absolut försöka att rädda.

Fönster från och med 1960-talet är däremot oftast byggda med virke av sämre kvalitet. Även undermålig målning från fabrik förkortar livslängden. Dessa fönster är ofta redan utbytta – eller i så dåligt skick att det knappast är ekonomiskt försvarbart att reparera dem.

Behöver du byta ut fönster som inte går att reparera och bor i ett gammalt hus är det väl värt att inte förhasta sig. Nya moderna fönster gör sig inte estetiskt väl i äldre hus. Det finns fönstertillverkare som gör nya fönster enligt äldre upplagor. Be att få dem med linoljekitt och linoljemålade.

Hur ska man tänka när man vill köpa nya fönster? 

Det är lätt att köpa moderna så kallade kassettfönster (2-glas och 3-glas). De har ofta ett bra U-värde och kan vara "underhållsfria" (aluminiumbeklädda). Men att ta i bektande är att de är en engångsvara och måste bytas ut kanske redan efter femtio år. I längden blir det ett dyrt kalas både för plånbok och miljö! Väljer man istället kopplade fönster som går att underhålla, är kittade med linoljekitt och målade med linoljefärg, då får du vackra fönster som kan hålla i generationer...

Nackdelen är att kopplade fönster har ett lägre U-värde. Vill du ha kopplade fönster med godtagbart U-värde välj då glas med lågemissonsskikt. Räcker inte det gör som de gjorde förr: sätt en vacker innerbåge i fönstret under vintern. Var du bor i landet påverkar mycket behovet av fönstrens isoleringsförmåga.

 

Två glas med ett lågemissonskikt får ett U-värde på 1,5 - 1,7 medan om du sätter in ett tredje glas så får du ner U-värdet till 1,2 - 1,6. Väljer du lågemissionsskikt på även det tredje glaset kan du komma ner till ett U-värde på 1,0 - 1,4. U-värdet på ett fönster beror också på hur bågen är konstruerad.

Betong

Betong är klimatproblematisk med stora utsläpp av koldioxid vid tillverkningen. För att göra betongen klimatsmartare strävar man t.ex. efter att skapa lättare konstruktioner, använda andra ballastmaterial (t.ex. restprodukter från industrin), byta ut järnarmering mot t.ex. textil.

 

Våra funderingar om betong:

Alla dessa förbättringar är bra sett ur den globala byggindustrin. EkobyggGuiden väljer ändå att sätta betong på "använd endast när det verkligen behövs-listan". Går det att byta ut betong mot något bättre material ur miljösynpunkt bör man göra det om man värnar om miljön. Men kanske ändrar vi åsikt den dag då betongen blir "grön" på riktigt!

Image by Olga Thelavart

Bindmedel

 

Många byggmaterial innehåller bindmedel som har stor påverkan på miljön. Det går inte helt att undvika bindmedel i byggandet men man kan minimera användandet och välja dem som medför minst miljöbelastning. Cementtillverkning är energikrävande. Kalk bryts i dagbrott. Lera är miljöskonsamt men arbetskrävande.

Asfalt

Asfalt (bitumen) är en biprodukt från oljeraffinering och anses generellt vara cancerframkallande. Däremot finns det "ren" destillerad bitumen som inte innehåller några hälsovådliga komponenter. 

Asfalt är ändå inget ämne som EkobyggGuiden sätter på grön/gula-listan. Finns det alternativ till att använda asfalt bör man om man är miljömedveten göra det.

Cement

Cement innehåller främst bränd kalk, kiselsyra, fältspatshaltig lera, järnoxidhaltig lera och en mindre andel tillsatser som t.ex. kalciumsulfat och kalkstensmjöl. Tillverkningen är energikrävande och skapar utsläpp av främst koldioxid och svavaloxid. Cementindustrin jobbar därför med att minska sina utsläpp och göra cementen "grönare".

För att cementbruk ska hållas användbart länge och härda snabbt används olika former av tillsatser. Undvik speciellt epoxiharts som är cancerframkallande.

Samma ska gäller cement som för betong i EkobyggGuiden. Kan och vill du undvika det i ditt bygge - gör det.

Gips

Gips kan framställas på två sätt. Industrigips kommer från fast avfall från industriella rökgaser. Naturgips framställs av gipssten (anhydrit) och består av kaliumsulfater. Materialet har god ljudisolerande och värmelagrande förmåga och ger ett gott skydd mot brand. 

Våra funderingar om gips:

För det mesta definierar man gips som ett miljövänligt material. Men vi på EkobyggGuiden ställer oss ändå tveksamma till materialet. Mycket av den gips som används i Sverige är så kallad industrigips och är en restprodukt från olje- och kolindustrin. Så vill du använda gips se till att det är naturgips. Trots att det finns gott om naturlig gips i världen är det ändå en produkt som kräver ett ingrepp på miljön. Vår slutsats är därför: var sparsam med gips. Använd det bara om det inte finns goda alternativ till gips.

 

Det finns många miljövänliga ersättningsprodukter till gipsskivor beroende på var du vill använda dem t.ex. lera, hampakalk (brandvägg), träfiberboard eller spontad panel som pappspänns.

Kalk

Kalk utvinns genom bränning av kalksten som kommer från främst dagbrott. Den klassiska putsen av bara sand och kalk är en utmärkt puts som både tar upp och avger fukt. Kalken har även en bakteriedödande effekt. Kalk kan användas som bindmedel i murbruk, putsbruk och i kalksten.

 

Våra funderingar om kalk:

Hela hus kan byggas i hampakalk som är kalk blandad med isolerande hampa. Vi på EkobyggGuiden tycker hampakalk är en väldigt spännande produkt. Den verkar ha många gynnsamma egenskaper. Nackdelen är att det går åt mycket kalk. Åter måste man ta hänsyn till att kalken trots allt kommer från dagbrott, vilka har varit i fokus för både diskussioner och protester från miljöorganisationer. Att välja miljövänligt är inte lätt. Ställer man kalkmaterial mot lera vinner leran. Kanske en innovativ produkt av hampalera är nästa steg i utvecklingen? 

Lera

Lera kan användas för att lerklina hus med där t.ex. ett flätverk av slanor klinas med lera. Det finns lerputs och lerbruk att köpa i säck, t.ex. används alltid lerbruk när man bygger kakelugnar då det är lätt att knacka loss bruket igen. Lerputs kan också användas för att lerklina timmerhus invändigt och på väggar i betonghus för att få ett bättre inomhusklimat.

Lera och jord är definitivt ett av framtidens byggmaterial då det oftast finns lokalt och påverkan på miljön är minimal!

Image by Ilona Frey

 

Metaller

 

När det kommer till att bygga hållbara ekologiska hus bör man minimera användningen av metall så mycket det går. Metaller är ändliga resurser och malmbrytning skadar naturen och ger miljöfarligt gruvavfall. Speciellt legeringar och ytbehandlingar ger långsiktiga och svårbedömda miljökonsekvenser. Minst skadeverkan på miljön ger järn och stål, återanvänt aluminium samt även zink (speciellt Rheinzink). Undvik metaller som är målade.

Om det går att byta ut metallen mot t.ex. trä bör man göra det om man vill bygga miljövänligt. Ett område där metall kan vara försvarbart är som yttertak. Det går åt lite material per kvadratmeter och om man t.ex. använder zink kan taket hålla i generationer. Metalltak kan både återanvändas och återvinnas.

Syntetiska material

 

Syntetiska material framställs oftast från fossil olja eller naturgas och vanligast är olika former av plaster. Det finns även plast som framställs av förnybara råvaror som bioplast från olika växtkällor. 

 

Plaster

Generellt kan man säga att går det att undvika syntetiska material i ett ekobygge så bör man göra det. Förutom att det ingår en massa otrevliga kemiska medel i tillverkning av t.ex. plaster används även en mängd tillsatser i produktionen som både är hälso- och mijöfarliga. Vi har bara skrapat på ytan på den kunskap som ger en förståelse för hur dessa ämnen påverkar både oss och miljön.

Om man mot förmodan måste använd plaster är de mest miljöskonsamma de med enkla kolväten dvs. polyeten (PE) och polypropen (PP). Miljöskonsamheten varierar dock med eventuella tillsatser.

Nya plaster som tillverkas av förnyelsebara råvaror, utan tillsatser som är negativa för miljön, kan tillhöra ett utmärkt resursbesparande material som kan ersätta mer miljöbelastande material i framtiden t.ex. metaller. Det är spännande att följa denna utveckling. 

Gummi

Gummi är ett polymert material och kan tillverkas från petroleum eller från rågummi. Naturgummi kan ge upphov till allergier. Båda produkterna kräver långa transporter. Naturgummi är ändå att föredra ur en miljösynvinkel. I båda fallen gäller det att se upp med tillsatsämnen. Nya gummimaterial håller på att framställas t.ex. av stjälksaften från maskrosor.

Källor