Image by Randy Fath

Ventilation

Den vanligaste missuppfattningen när det gäller ventilation är att vi ventilerar för att släppa in syre i huset. Men ventilationen har en helt annan huvudfunktion: nämligen att reglera luftfuktigheten i ett hus! Ventilationen hjälper också till att transportera bort emissioner och lukter från bostadsutrymmet. I större lokaler där det vistas mycket människor, främst offentliga byggnader, kan ventilationen även användas för att föra bort överskottsvärme.

Olika former av ventilationssystem

Självdragsventilation var vanligast till mitten av 1900-talet. Sedan kom olika former av mekanisk ventilation. Genom åren har många olika former av ventilationssytem använts i våra hem.

 

Den mekaniska ventilationen har genom årtionden successivt utvecklats då man haft problem med bl.a. buller, smutsiga kanaler, kondens, frostskador och hög energiförbrukning.

 

Det har också experimenterats med olika former av värmeväxlare i ventilationssystemen. Men ofta har det visat sig att effekterna inte varit så lönsamma som leverantörerna gjort gällande. Fläktförstärkt självdrag infördes på 1990-talet och alltmer avancerade datorstyrda system har tillkommit sedan dess (speciellt i offentliga byggnader).

Intressant att notera är att luftens joner kan förändras beroende på hur man ventilerar sitt hus. Negativa joner i luften upplevs som positivt (som vid ett vattenfall) medan negativa joner i luften upplevs som negativt (som före ett åskväder.) Mekanisk ventilation bidrar ofta till mer negativa joner.

Moderna ventilationssystem

Genom att tillverkare har lärt sig av sin erfarenhet har ventilationssystemen gått från självdrag till alltmer avancerade system och för att nu ha gått tillbaka till enklare förstärkta självdrag.

 

Det går att bygga välfungerande ventilationssystem med självdrag men det är mycket att tänka på. Täta byggnader med höga takhöjder underlättar ventilationen. Värmelagrande och fuktbuffrande material jämnar ut inomhusklimatet. Solavskärmning minskar värme som ska ventileras bort. Planlösningen påverkar också luftens väg i en byggnad. 

Nackdelar med självdrag är det ojämna luftflödet samt att systemet förlorar värme under årets kallare period. Energiförluster kan minskas med jordledningar och med behovsstyrning av ventilationen. 

Hur fungerar fläktförstärkt självdrag?

Ett enkelt fläktförstärkt självdrag eller en hybridventilation kan beskrivas som att man tar in luft via sovrum och vardagsrum och frånluften ventileras ut via köksfläkt och fuktstyrd badrumsfläkt. Systemet skapar ett undertryck i huset vilket minskar risken för fuktskador i väggar och tak. Nackdelen är att tilluften kan upplevas som kall och dragig samt att det är svårt att säkerställa tillräckligt tilluftsflöde. Systemet är också känsligt för vind. Men med en noggrann justering kan systemet fungera bra. Det finns termostatsryrda tilluftsventiler där regleringen kan ske manuellt efter behov t.ex. ökas sommartid och när man samlar mycket folk.

Vad innebär övertryck och undertryck?

Med övertryck i ett hus finns det risk för att varm fuktig luft pressas ut i husets stomme. Vid kyligare väderlek kan därför luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar inne i vägg- och takkonstruktioner. Detta kan leda till omfattande fuktskador på sikt. Därför bör det råda undertryck i ett hus. Med t.ex. ett fläktförstärkt självdrag får man automatiskt ett undertryck i huset. Enbart självdrag räcker inte alltid.

Image by Alistair MacRobert

Bra att veta om: Tilluft

Placera ventilen till tilluften där den påverkas så lite som möjligt av vinden och där du får in frisk luft. För att undvika drag: sätt in ventilen för tilluften högt i rummet eller bakom en radiator så att luften värms.

 

Ett smart tips är att ta in tilluften från ett inglasat utrymme som en glasveranda eller luftsolfångare för att förvärma luften. En populär lösning i ekohus är att ta in tilluften via en jordledning för att på så sätt förvärma luften på vintern och kyla den på sommaren.

Bra att veta om: Frånluft

Huset bör ventileras ut från kök, tvättstuga, badrum och toalett. Det finns intressanta system som helt bygger på självdrag i både kök och badrum. Bland dessa lösningar finns olika slags huvar som man kan montera på toppen av ventilationsskorstenar: de som hindrar baksug, de som riktar sig efter vinden, de som ökar ventilations effekt och de som till och med bromsas när det är kallt ute. 

Hur mycket behöver man ventilera?

Enligt Boverkets Byggregler är minimikravet 0,35 liter/sekund gånger kvadratmeter bostadsyta. Luftflödet till ett hus på 150 m² blir då 52,5 liter/sekund. Ett sovrum bör ha ett minsta tilluftsflöde på 4 liter/sekund och sovplats. När det gäller frånluftsflödet bör man i kök respektive badrum ha ett minsta flöde på 10 liter/sekund. Köper du en fläkt finns det angivet på dessa vilken kapacitet de har.

Har du otillräcklig ventilation?

Svarar du ja på någon av nedanstående frågor kan du ha en otillräcklig ventilation i ditt hus:

  • Har du kondens på fönstrens insida vintertid?

  • Känns luften ”tung” eller instängd?

  • Luktar det mycket stekos i köket?

  • Efter bad och dusch, kvarstår kondensen länge på badrumsspeglarna?

Anlita arkitekt vid nybygge!

Det finns som sagt många olika sätt att utforma ventilationen på i ett hus och väldigt mycket tekniskt att tänka på. Funderar du på att bygga ett ekologiskt hus kan det definitivt vara lönt att anlita en arkitekt till byggets mer komplicerade delar. Ventilationen är något som kan vara svårt och dyrt att ändra på i efterhand speciellt om du bygger ett hus där värmeeffektiviteten är viktigt. Det finns arkitekter idag som är specialiserade mot att bygga ekologiska hållbara hus.

Källor